Lite av varje och inget!
Varför sitter man här, framför datorn, kväll efter kväll efter kväll? Borde ju lägga mig, vet ju att jag blir dötrött i morgon! Vicken jäkla nörd man är! Vad är nyttan? Är det så illa, att bara för att man saknar någon att snacka med, så måste man ut med skiten via bloggen, i stället?? Har ju inget att berätta! Ändå envisas jag!
Jo, har fått ett antal glada kommentarer om vår fina sång och att vi såg ut att ha väldigt roligt i lördags. Och det var ju sant, i alla fall om att vi hade kul! Skönsången tänker jag inte kommentera! Lät säkert väldigt "vackert"... hehehe
Jag och sonen har varit till doktorn igen. Våra kompisar staffylokockerna har gjort återbesök. Tänkte att om vi går tillsammans och får penicillin samtidigt, så kanske det kan gå vägen att få dem att fatta att de inte är önskvärda! Doktorn vi träffade (den tredje!) gav mig godkänt för det resonemanget. Han skrev ut varsin 10-dagars kur till oss, och så fick sonen även lite salvor till sina atopiska eksem.
Provade att åka skidor med Teo och sonen efter läkarbesöket. Det gick sådär. Sonen vände efter en liten bit, jag kämpade på lite längre. Vi fick spåra själva, då det har snöat och man hade inte hunnit köra upp spåren, det sköts ju ideellt. Snålblåst, ett par tre minus och småspik i ansiktet... ingen ljuvlig upplevlse direkt... "Spåret" var bara vitt, vitt, vitt och ganska osynligt. Man visste inte ens om man var på spårbädden! Där skoterspåret korsar skidspåret, genade jag in tillbaka till Bäck igen... istället för 4,5 blev det kanske 3km?
Åkte hem och stekte fisk i stället, med spenatstuvning till mig och pasta till barnen. Äggsås. Pastan blev lite fel i sammanhanget. Kände inte för att koka potatis, tänkte att det skulle ta så lång tid... därför pasta. Inte fler gånger till spenatstuvning och äggsås! Pasta till fisken funkade.
Så tråkigt med snön som kommer nu! Man vill ju ha barmark och sol och börja springträna på allvar! Om detta var bakslag nr 1, då är det "bara" två tre kvar, för det brukar ju bli några innan det blir vår på allvar! Mera bakslag! Snart! Så det blir VÅR!!
Jo, har fått ett antal glada kommentarer om vår fina sång och att vi såg ut att ha väldigt roligt i lördags. Och det var ju sant, i alla fall om att vi hade kul! Skönsången tänker jag inte kommentera! Lät säkert väldigt "vackert"... hehehe
Jag och sonen har varit till doktorn igen. Våra kompisar staffylokockerna har gjort återbesök. Tänkte att om vi går tillsammans och får penicillin samtidigt, så kanske det kan gå vägen att få dem att fatta att de inte är önskvärda! Doktorn vi träffade (den tredje!) gav mig godkänt för det resonemanget. Han skrev ut varsin 10-dagars kur till oss, och så fick sonen även lite salvor till sina atopiska eksem.
Provade att åka skidor med Teo och sonen efter läkarbesöket. Det gick sådär. Sonen vände efter en liten bit, jag kämpade på lite längre. Vi fick spåra själva, då det har snöat och man hade inte hunnit köra upp spåren, det sköts ju ideellt. Snålblåst, ett par tre minus och småspik i ansiktet... ingen ljuvlig upplevlse direkt... "Spåret" var bara vitt, vitt, vitt och ganska osynligt. Man visste inte ens om man var på spårbädden! Där skoterspåret korsar skidspåret, genade jag in tillbaka till Bäck igen... istället för 4,5 blev det kanske 3km?
Åkte hem och stekte fisk i stället, med spenatstuvning till mig och pasta till barnen. Äggsås. Pastan blev lite fel i sammanhanget. Kände inte för att koka potatis, tänkte att det skulle ta så lång tid... därför pasta. Inte fler gånger till spenatstuvning och äggsås! Pasta till fisken funkade.
Så tråkigt med snön som kommer nu! Man vill ju ha barmark och sol och börja springträna på allvar! Om detta var bakslag nr 1, då är det "bara" två tre kvar, för det brukar ju bli några innan det blir vår på allvar! Mera bakslag! Snart! Så det blir VÅR!!
Kommentarer
Trackback
