Slottets lilla värld

Låg idag igen. Liksom himlen...
Apatisk.
Efter att ha mobiliserat extremt mycket styrka, lyckades jag få fram dammsugaren och gå ett varv nere... skramlade bra i den, så det var verkligen på tiden.

Tankar.
Känslor.
Inte i fas.
Grått blött väder.
Gråter lite nu och då, försöker dölja.
Saknar den där famnen att krypa in i, bli smekt i håret, pussad på... omhållen. Känner mig som ett litet ledset barn som behöver massor av tröst. Hur ska jag då kunna vara mamma??

Får utbrott på barn som inte hör vad jag säger första, andra, tredje, fjärde gången. Till slut exploderar jag, saker flyger, halsen blir sårig...
TÄNK om de kunde höra FÖRSTA gången??!!
VARFÖR ska man ständigt behöva TJATA och SKRIKA??
Just idag är ALLT för mycket...

Har lammfärs på tining. Tänkte försöka göra biffar av den. Ingen lust. Ingen inspiration. Får se vad jag hittar att ha till, potäter, pasta eller ris? Några frysta grönsaker kanske, om jag orkar ut i garaget igen (frysen står där)...

Ha det bra, ni andra, så ska jag försöka få ihop några biffar...