Söndag 31 januari - halva Kråkis
Har tagit rundan över Kråkis idag - med kameran, äntligen!
Kallt som attan, -19 grader, så det blev bilder bara upp till toppen, inget på nervägen,
för mina händer pallade inte mer... tyvärr... men blev ju 45 bilder ändå,
så får väl ta på nervägen en annan gång, då!
Försökte mig på att fånga snön, solen, kylan, utsikten.
Det gick inte så bra, kan jag se när jag "framkallat" bilderna till datorn.
Som vanligt alltså!
Det ögat ser, och känslan jag får i kroppen, kommer inte med på bild. Tyvärr...
Men vissa bilder blev skapliga ändå!
Kanonfint skoterspår! Tack till de som kör där.
Hoppas ni är flitiga med det hela vintern!
Stubbar med mössa!
Doggen i en typisk "blå" vinterbild.
Varför blir det "alltid" blå bilder på vintern?
Lite rönnbär, med snömössa på även här!
Doggen, "pinnhunden", eller "pinnidioten"...
Ganska mycket snö. Klev på sidan av skoterspåret på ett ställe,
sjönk ner till knäna direkt, utan att för den skull nå botten, så det är lite att plumsa i,
om man har lust att spåra själv!
Det ÄR vackert med sol på snö!
Grillplatsen högst upp på Kråkis. Med fin utsikt, tycker jag.
DINA Arena mitt i bild, Sveriges första bandyhall. 
Ja, tänka sig! Hittade en lada att knäppa också!
hihihihi
Nu så har jag ätit, och fått fyr i kaminen, återstår en dusch, ev att jag hinner vila lite,
sen ska jag åka och hämta barnen och handla.
Varit en lugn helg, har inte gjort något, bara varit hemma och slöat,
tvättat lite, gått med doggen, eldat, glott på tv.
Inte sovit så mycket, i vanlig ordning. Ingenting fred-lörd,
så då var man vaken fr 06:15 på fredag till fram på småtimmarna söndag morgon.
Gick och la mig kring halv elva elva i gårkväll, men tog låååång tid innan jag somnade.
Vaknade 06:15 (!) och gick på toa, sen la jag mig igen, men tog låååång tid att somna om,
men jag hade nog lyckats sova lite till, när jag gav upp vid 10 i morse.
Nog om sömnlöshet. Hoppas att dagens promenad på en och en halv timme drygt,
och massa frisk kall luft, och ren pur utmattning, kan få mig att sova i natt...
Ha det gött!
Tisdag 26 januari = Tonåring i slottet!
kl 18:54
Nu ska vi göra tårta, min tonåring för dagen och jag. Hon har bakat tårtbotten idag på dagen, för hon har ju lyckats bli sjuk lagom till födelsedagen... Kom hem tidigare från skolan igår, hemma idag och antagligen även i morgon.
När jag kom hem kokade vi vaniljkräm som stått på kallning. Nu ska vi kollijoxa ihop en tårta med vaniljkräm och hallonsylt och vispad grädde!
Sonen skulle inte ha tårta... Han föredrog att ge sin kvällsmat till doggen, så då blir han utan tårta. Livet är hårt för en tioåring, som endast äter pannkaka, blodpudding eller mannagrynsgröt. ALLT annat är äckligt. Dvs ALLT som jag gör. Utom pannkaka och mannagröt då, men det har vi inte så ofta till kvällsmat, för jag tycker att vi ska äta MAT på kvällen! Mat och potatis, liksom.
Egentligen skulle jag steka blodpudding åt honom varje dag i tre månader! Så han lär sig att omväxling förnöjer... Även en morotsstrimla och en flisa lök! Men riktigt såååå elak är jag inte, framför allt har jag ingen lust att göra kvällsmat x2 varje kväll. Nästan varje kväll. Vi andra två kan ju äta blodpudding en gång i veckan...
Till tårtan!
kl 21:29
Ja, då har vi svullat tårta, jag och 13-åringen för dagen!
Det enda vi inte gjort själva var ju faktiskt sylten... Hemgjord tårta. Lite torr, kanske. Nog bättre i morgon, när den stått ett dygn och dragit. Men å andra sidan var kakan lite låg, så jag gav mig inte på att dela den i tre delar, fick bli bara två, så det blev då bara ett lager fyllning. Men det räckte, kladdade på lite extra tjockt istället! hihihi
Vi ansträngde oss inte att göra en SNYGG tårta. Den ska ju bara ätas upp... av oss. Ev att jag bjuder nån kaffekompis i morgon. Om inte damen i fråga kommer på plötsligt att hon ska ha hem någon kompis på tårtkalas... Men å andra sidan är hon sjuk, så det får bli en annan gång, och då kan vi göra en SNYGG tårta att visa upp först! ...så snygg vi kan... Vi har ju inte så stor erfarenhet av tårtdekorering, varken den ena eller den andra, betydligt bättre erfarenhet av att äta tårta!
Slottet hade just inget att erbjuda i tårtdekorationsmaterial, så det fick bli syltklickar uppepå. Inga ljus. Inga bär. Ingen strössel. Bara grädde och klickad sylt. Såg ut som en flugsvamp, fast tvärtom!
Efter tårtan fick doggen komma ut på en liten runda. Nu ska här intagas te. Kvällste.
kl 22:01
Den 26 januari, då säger den gamla bondepraktikan, att "om solen går upp blott så länge att man hinner sadla en häst, då blir det en fin sommar". Den 25 och 26 januari 1997 var det otroligt vackert väder, och sommaren 1997 minns jag som en lång och solig SOMMAR, med mycket bad och solbad. Så jag tror att det stämmer. De andra åren har jag glömt att checka av, liksom, så jag har dålig koll!
Hur var det med soltiden idag? Hann man sadla en häst? Tyckte det såg ut som att den var på väg fram en vända, eller var det igår? Minns ju inget längre... suck...
Nu är det läggdax...
Nu ska vi göra tårta, min tonåring för dagen och jag. Hon har bakat tårtbotten idag på dagen, för hon har ju lyckats bli sjuk lagom till födelsedagen... Kom hem tidigare från skolan igår, hemma idag och antagligen även i morgon.
När jag kom hem kokade vi vaniljkräm som stått på kallning. Nu ska vi kollijoxa ihop en tårta med vaniljkräm och hallonsylt och vispad grädde!
Sonen skulle inte ha tårta... Han föredrog att ge sin kvällsmat till doggen, så då blir han utan tårta. Livet är hårt för en tioåring, som endast äter pannkaka, blodpudding eller mannagrynsgröt. ALLT annat är äckligt. Dvs ALLT som jag gör. Utom pannkaka och mannagröt då, men det har vi inte så ofta till kvällsmat, för jag tycker att vi ska äta MAT på kvällen! Mat och potatis, liksom.
Egentligen skulle jag steka blodpudding åt honom varje dag i tre månader! Så han lär sig att omväxling förnöjer... Även en morotsstrimla och en flisa lök! Men riktigt såååå elak är jag inte, framför allt har jag ingen lust att göra kvällsmat x2 varje kväll. Nästan varje kväll. Vi andra två kan ju äta blodpudding en gång i veckan...
Till tårtan!
kl 21:29
Ja, då har vi svullat tårta, jag och 13-åringen för dagen!
Det enda vi inte gjort själva var ju faktiskt sylten... Hemgjord tårta. Lite torr, kanske. Nog bättre i morgon, när den stått ett dygn och dragit. Men å andra sidan var kakan lite låg, så jag gav mig inte på att dela den i tre delar, fick bli bara två, så det blev då bara ett lager fyllning. Men det räckte, kladdade på lite extra tjockt istället! hihihi
Vi ansträngde oss inte att göra en SNYGG tårta. Den ska ju bara ätas upp... av oss. Ev att jag bjuder nån kaffekompis i morgon. Om inte damen i fråga kommer på plötsligt att hon ska ha hem någon kompis på tårtkalas... Men å andra sidan är hon sjuk, så det får bli en annan gång, och då kan vi göra en SNYGG tårta att visa upp först! ...så snygg vi kan... Vi har ju inte så stor erfarenhet av tårtdekorering, varken den ena eller den andra, betydligt bättre erfarenhet av att äta tårta!
Slottet hade just inget att erbjuda i tårtdekorationsmaterial, så det fick bli syltklickar uppepå. Inga ljus. Inga bär. Ingen strössel. Bara grädde och klickad sylt. Såg ut som en flugsvamp, fast tvärtom!
Efter tårtan fick doggen komma ut på en liten runda. Nu ska här intagas te. Kvällste.
kl 22:01
Den 26 januari, då säger den gamla bondepraktikan, att "om solen går upp blott så länge att man hinner sadla en häst, då blir det en fin sommar". Den 25 och 26 januari 1997 var det otroligt vackert väder, och sommaren 1997 minns jag som en lång och solig SOMMAR, med mycket bad och solbad. Så jag tror att det stämmer. De andra åren har jag glömt att checka av, liksom, så jag har dålig koll!
Hur var det med soltiden idag? Hann man sadla en häst? Tyckte det såg ut som att den var på väg fram en vända, eller var det igår? Minns ju inget längre... suck...
Nu är det läggdax...
Nattsludder...
Min dag idag har varit lika ospännande som alla andra dagar, lediga som "jobbiga" (alltså dagar med jobb, försökte mig på en liten ordvits där... sorry).
Föresatserna på förmiddagen var bra, men av det blidde inte så mycket till slut, som vanligt... suck. Snabeldraken och Trasselsudden, eller Mopp-Allan, fick stå kvar i sina hörn och skämmas... I morgon, kanske??
Städa toaletterna blev då gjort, liksom kört två maskiner tvätt och bäddat rent i min säng. Sen var det obotligt slut på ALL energi. Ungarna tog till flykten till badhuset, så de hade roligt i allafall. Själv gav jag upp och gick med doggen, två-ån-halvan blev det bara, men lite mylsigt i snön, så det sög lite must ändå, av den obefintliga energin.
Tillbaka hemma igen, hade barnen kommit tillrätta, så då tittade vi på film tillsammans, "Gudarna måste vara tokiga II". De filmerna är roliga tycker jag! Gulliga och roliga. Och lite tokiga! hihihi Ettan är nog bäst ändå...
Efter mat, som gillades av två, den tredje höll på att dö av samma mat, så blev det lite Robinson och sen ett bad. Där läste jag IForm och blev inspirerad. -5 kg på 50 dagar! YES! Verkar inte så svårt...
Eller jo, när man ska få alla tre att äta av samma mat, blir det genast problem... och att få tid och ork att hitta lite extra motion varje dag. Och att komma ihåg att äta lite var tredje timme, det kräver enorm planering! Särskilt av en som tycker det räcker med att anstränga sig för mat en till två gånger om dagen..
Hur många gånger behöver jag äta på jobbet? Vad ha med? Måste handla! Det är ju sånt man inte har hemma bara sådär, planering!! Handla och göra iordning. På kvällen eller på morgonen. Planering! Åh så jobbigt... En dl kulor fyra gånger om dagen, vore något! Praktiskt, liksom. Inte kul, men praktiskt.
Måste försöka sova på saken, tror jag... Om en stund.
Sonen tittar på nån film om en kille som blir en eldflamma, en tjej som blir osynlig, en man som är en sten och en fjärde man som jag inte vet vad han har för krafter. Tillsammans ska de oskadliggöra en "silverman" på surfingbräda...??? Undrar om det är en film lämplig för en 10-åring? Verkar inte ha ihjäl varandra i allafall. Och inte slåss så mycket heller. Inget blod och lämlästade kroppar...
Skulle vilja vara ledig några månader, sova, inte göra något, inga måsten, bara det som stärker och ger energi, få tillbaka LIVET... det rinner iväg, liksom en vårflod, bara försvinner till ingen nytta, ingen glädje. Varför? Varför finnas? Varför finnas, när livet saknas? Man tar sig igenom dagarna, men inte mer.
För tjugo år sen fanns mycket energi, mycket glädje, mycket kraft. Jag lärde mig saker! Var en fena på att komma ihåg folks tfn-nr, vem som hade vilken bil (reg.nr), recept (vem behövde receptböcker?), nu minns jag inte vad jag skulle göra två timmar senare! Kan knappt mitt eget tfn-nr! Måste fundera. Liksom dotterns tfn-nr. Måste fundera, hitta "melodin" för nr. Till och med sockerkaka behöver jag numer recept att följa för att kunna göra.
Minnet började så smått svika i samband med att jag fick barn, alltså drygt tio år sen. Nu kommer jag inte ihåg något, känns det som. Allt flyter ihop till ett töcken. Vem, var, när?? Har inte en aning! Nytt som ska läras in, får ske i små doser, repetitioner och fyllas på mer i liten dos, repetition, mer i liten dos... Kopplar liksom bort efter en stund, det blir för mycket. Varför är det så? Är det bara jag? Eller är det fler som upplever detta fenomen?
Beror det på ålder? Är ju inte gammal precis, eller är man det, när man passerat 40?? Det känns inte så, jag tycker inte det. Genetiskt kanske man är det? Beror det på det samhälle vi lever i, att vi får så otroligt mycket information hela tiden, från alla håll, nyheter i tv/radio, fb, tidningar, skvaller, internet, sms, mejl, bloggar, det bara sköljer över oss hela tiden, från alla håll. Har det en del av orsaken till att man blir som glömsk, tankspridd??
Eller är det jag som person som drabbats av nån slags alzheimer eller nåt? Jag blir rädd för mig själv, vissa dagar, att jag är så glömsk och tankspridd! Och SKA en massa, som inte blir av, och får dåligt samvete. Dels för att jag glömmer det jag ska, dels för att jag inte kommer mig för helt enkelt. Som idag, fick inte tummarna ur! Orkade inte... Trött... Så inibombens TRÖTT.
Jag tjatar om att jag inte sover, men det är så, jag har inte sovit ordentligt många nätter de senaste 10 åren. Det började när sonen föddes, okt 1999. Först hade han omvända dygn, sen fick han eksem som var besvärliga under flera år, speciellt på nätterna då, och det var alltid bara jag som skulle upp och hjälpa och dona, för pappan "jobbade hela dagen och var trött och måste sova, och jag var bara hemma och sov hela dagarna, så det var min uppgift att fixa nattstöket", och det vet väl alla som haft barn, att "sover hela dagarna" är ju det minsta man gör under småbarnsåren! Inte på nätterna heller...
Sen har det fortsatt, med ingen eller bara lite nattsömn. Jag börjar bli slut som människa. Orkar inte mer. Det är bara det att nu är det ingen som stör min nattsömn, den finns inte ändå! Ingen väcker mig, för jag somnar inte... Inget oljud utifrån håller mig vaken, det är bara mina tankar som snurrar, och till dem finns ingen avstängningsknapp.
Nu är filmen slut, och sonen har knallat upp, så nu ska jag natta honom, och själv krypa ner... om jag lyckas sova, vet man i morgon! Nån timme kanske, från 04 och fram till tio eller så, kanske... om jag har tur.
Ha det gött i natten, så skrivs vi sen...
Orkar inte läsa igenom, säkert en massa fel... hav överseende!
Föresatserna på förmiddagen var bra, men av det blidde inte så mycket till slut, som vanligt... suck. Snabeldraken och Trasselsudden, eller Mopp-Allan, fick stå kvar i sina hörn och skämmas... I morgon, kanske??
Städa toaletterna blev då gjort, liksom kört två maskiner tvätt och bäddat rent i min säng. Sen var det obotligt slut på ALL energi. Ungarna tog till flykten till badhuset, så de hade roligt i allafall. Själv gav jag upp och gick med doggen, två-ån-halvan blev det bara, men lite mylsigt i snön, så det sög lite must ändå, av den obefintliga energin.
Tillbaka hemma igen, hade barnen kommit tillrätta, så då tittade vi på film tillsammans, "Gudarna måste vara tokiga II". De filmerna är roliga tycker jag! Gulliga och roliga. Och lite tokiga! hihihi Ettan är nog bäst ändå...
Efter mat, som gillades av två, den tredje höll på att dö av samma mat, så blev det lite Robinson och sen ett bad. Där läste jag IForm och blev inspirerad. -5 kg på 50 dagar! YES! Verkar inte så svårt...
Eller jo, när man ska få alla tre att äta av samma mat, blir det genast problem... och att få tid och ork att hitta lite extra motion varje dag. Och att komma ihåg att äta lite var tredje timme, det kräver enorm planering! Särskilt av en som tycker det räcker med att anstränga sig för mat en till två gånger om dagen..
Hur många gånger behöver jag äta på jobbet? Vad ha med? Måste handla! Det är ju sånt man inte har hemma bara sådär, planering!! Handla och göra iordning. På kvällen eller på morgonen. Planering! Åh så jobbigt... En dl kulor fyra gånger om dagen, vore något! Praktiskt, liksom. Inte kul, men praktiskt.
Måste försöka sova på saken, tror jag... Om en stund.
Sonen tittar på nån film om en kille som blir en eldflamma, en tjej som blir osynlig, en man som är en sten och en fjärde man som jag inte vet vad han har för krafter. Tillsammans ska de oskadliggöra en "silverman" på surfingbräda...??? Undrar om det är en film lämplig för en 10-åring? Verkar inte ha ihjäl varandra i allafall. Och inte slåss så mycket heller. Inget blod och lämlästade kroppar...
Skulle vilja vara ledig några månader, sova, inte göra något, inga måsten, bara det som stärker och ger energi, få tillbaka LIVET... det rinner iväg, liksom en vårflod, bara försvinner till ingen nytta, ingen glädje. Varför? Varför finnas? Varför finnas, när livet saknas? Man tar sig igenom dagarna, men inte mer.
För tjugo år sen fanns mycket energi, mycket glädje, mycket kraft. Jag lärde mig saker! Var en fena på att komma ihåg folks tfn-nr, vem som hade vilken bil (reg.nr), recept (vem behövde receptböcker?), nu minns jag inte vad jag skulle göra två timmar senare! Kan knappt mitt eget tfn-nr! Måste fundera. Liksom dotterns tfn-nr. Måste fundera, hitta "melodin" för nr. Till och med sockerkaka behöver jag numer recept att följa för att kunna göra.
Minnet började så smått svika i samband med att jag fick barn, alltså drygt tio år sen. Nu kommer jag inte ihåg något, känns det som. Allt flyter ihop till ett töcken. Vem, var, när?? Har inte en aning! Nytt som ska läras in, får ske i små doser, repetitioner och fyllas på mer i liten dos, repetition, mer i liten dos... Kopplar liksom bort efter en stund, det blir för mycket. Varför är det så? Är det bara jag? Eller är det fler som upplever detta fenomen?
Beror det på ålder? Är ju inte gammal precis, eller är man det, när man passerat 40?? Det känns inte så, jag tycker inte det. Genetiskt kanske man är det? Beror det på det samhälle vi lever i, att vi får så otroligt mycket information hela tiden, från alla håll, nyheter i tv/radio, fb, tidningar, skvaller, internet, sms, mejl, bloggar, det bara sköljer över oss hela tiden, från alla håll. Har det en del av orsaken till att man blir som glömsk, tankspridd??
Eller är det jag som person som drabbats av nån slags alzheimer eller nåt? Jag blir rädd för mig själv, vissa dagar, att jag är så glömsk och tankspridd! Och SKA en massa, som inte blir av, och får dåligt samvete. Dels för att jag glömmer det jag ska, dels för att jag inte kommer mig för helt enkelt. Som idag, fick inte tummarna ur! Orkade inte... Trött... Så inibombens TRÖTT.
Jag tjatar om att jag inte sover, men det är så, jag har inte sovit ordentligt många nätter de senaste 10 åren. Det började när sonen föddes, okt 1999. Först hade han omvända dygn, sen fick han eksem som var besvärliga under flera år, speciellt på nätterna då, och det var alltid bara jag som skulle upp och hjälpa och dona, för pappan "jobbade hela dagen och var trött och måste sova, och jag var bara hemma och sov hela dagarna, så det var min uppgift att fixa nattstöket", och det vet väl alla som haft barn, att "sover hela dagarna" är ju det minsta man gör under småbarnsåren! Inte på nätterna heller...
Sen har det fortsatt, med ingen eller bara lite nattsömn. Jag börjar bli slut som människa. Orkar inte mer. Det är bara det att nu är det ingen som stör min nattsömn, den finns inte ändå! Ingen väcker mig, för jag somnar inte... Inget oljud utifrån håller mig vaken, det är bara mina tankar som snurrar, och till dem finns ingen avstängningsknapp.
Nu är filmen slut, och sonen har knallat upp, så nu ska jag natta honom, och själv krypa ner... om jag lyckas sova, vet man i morgon! Nån timme kanske, från 04 och fram till tio eller så, kanske... om jag har tur.
Ha det gött i natten, så skrivs vi sen...
Orkar inte läsa igenom, säkert en massa fel... hav överseende!
? ... eller inte ... ?
Det är ju löjligt... Har träningsvärk i bakbenen! Efter den viktlösa träningen!!! Va!!??
Dagens plan är minst sagt splittrad...
Skulle vilja åka skidor. T ex Skålsjögården. Där har de tre olika spår där man får ha hunden med sig, 2,5 km, 11 km och ett längre, och 11 km skulle passa mig och dottern bra. Sonen tror jag inte är intresserad, och det känns inte bra att lämna honom hemma, så det blir nog ingen skidåkning...
Att åka ända dit (tre fyra mil, tror jag) för 2,5 km är inte att tänka på, då kan vi åka här hemma, där det oxå finns ett 2,5 km-spår på promenadavstånd. Finns även ospårat 5 km, skoterspår, men är lite rädd för backarna!
Man kan även åka till Harsa och åka skidor, men är lite osäker på hur det finns "hundspår" där, framgår inte av deras hemsida... man kan ju ringa och fråga, om det blir aktuellt att åka dit...
Jaja, vi får se. Sonen vill inte i allafall, så mycket är jag tämligen säker på, utan att fråga. Han är dessutom på väldigt dåligt humör idag, bara spottar och fräser hela tiden! En sådan dag när ALLT är konstant fel, hela tiden. Kvittar vad och hur man gör, säger... så är det FEEEELLLLL...
Dessutom behöver jag göra en djupdykning i tvättkorgen. Och motionera snabeldraken. Och ta en dans med trasselsudden. Fy så tråkigt! Men tyvärr väldigt nödvändigt!
Det har kommit lite snö, men inte så att man behöver skotta. Lite synd! Skulle kunna tänka mig att skotta, faktiskt! Flera veckor sen nu!
Jaja, såhär blir det varken tvättat, städat eller skidåkt, så det är väl lika bra att stänga ner, åtminstone gå härifrån, och sätta lite fart!
Bilden visar skidspåret vid Bäck, feb -09, och vår slalombacke,
och det är bakom backen som 5 km-spåret går, liksom runt backen.
Måste bara
berätta om bedrövelsen, den pinsamma sanningen, som uppdagades igår på gymmet... Skrattade åt eländet, vad annat kunde jag?
Skulle träna baksida, lår och rumpa. Man ligger på mage på en brits och har runda kuddar placerade långt ner på benen, vid hälsenorna, eller lite ovanför. Man ska helt enkelt lyfta upp dem mot rumpan. Piece of cake! ....not...
Fick under instruktionen i måndags veta att höften ska vara mot underlaget, hela tiden. Man ska inte vinkla benen i konstiga vinklar, utan bara lyfta rakt upp/bak. Valde 10 kg, tyckte det verkade ganska lätt. Tog spjärn och lyfte... rubbade den inte en millimeter! Skrattsalva!!
Tog bort 5kg, alltså 5kg kvar. Tog spjärn och lyfte - jodå, den åkte upp, vilket även höften gjorde! Det skulle den ju inte! Satte all koncentration till höften - inte lyfta, pressa mot underlaget, lyft kuddarna... inte en millimeter! När jag lyckades lyfta, åkte höften upp, och efter några lyft började benen anta div konstiga vinklar för att hitta fler muskler som kunde hjälpa till... Mer skrattsalva! Va ffff.........!!!!
Resonerade lite med en bekant där, som föreslog att jag skulle ta bort all vikt, och bara lyfta själva mekanismen... ok då. DÅ kunde jag göra som man skulle, utan att höften lyfte, utan att kroka benen, så då gjorde jag 2x15 och 1x20!
Berättade detta för "PT'n" (som är mer en maskinvisare), och fick då veta att just den muskeln är en av de svåraste att träna. Och att den är väldigt svag (jo, jag märkte det!), därför att den helt enkelt inte används, den finns där som en motvikt bara, till framsidans muskler. Ok, det förklarar saken... men ändå!! *morr*
Det blir ju den som visar ev framsteg då! När man kan börja lägga på vikt, då har man gjort framsteg, fått lite resultat, men som det kändes, lär det dröja! Guuuu' så pinsamt det kändes!! ...ingen vikt...! Det tar tid att smälta...
Måste nog be om lite mer hjälp på rygg/arm/bröstmaskinerna, kom inte ihåg mycket alls av hur jag skulle göra med dem... "PT'n" skulle finnas tillgänglig om jag ville och behövde, så jag får väl utnyttja det. Vill ju göra RÄTT, och inte skada mig!
Ha det gött nu!
Skulle träna baksida, lår och rumpa. Man ligger på mage på en brits och har runda kuddar placerade långt ner på benen, vid hälsenorna, eller lite ovanför. Man ska helt enkelt lyfta upp dem mot rumpan. Piece of cake! ....not...
Fick under instruktionen i måndags veta att höften ska vara mot underlaget, hela tiden. Man ska inte vinkla benen i konstiga vinklar, utan bara lyfta rakt upp/bak. Valde 10 kg, tyckte det verkade ganska lätt. Tog spjärn och lyfte... rubbade den inte en millimeter! Skrattsalva!!
Tog bort 5kg, alltså 5kg kvar. Tog spjärn och lyfte - jodå, den åkte upp, vilket även höften gjorde! Det skulle den ju inte! Satte all koncentration till höften - inte lyfta, pressa mot underlaget, lyft kuddarna... inte en millimeter! När jag lyckades lyfta, åkte höften upp, och efter några lyft började benen anta div konstiga vinklar för att hitta fler muskler som kunde hjälpa till... Mer skrattsalva! Va ffff.........!!!!
Resonerade lite med en bekant där, som föreslog att jag skulle ta bort all vikt, och bara lyfta själva mekanismen... ok då. DÅ kunde jag göra som man skulle, utan att höften lyfte, utan att kroka benen, så då gjorde jag 2x15 och 1x20!
Berättade detta för "PT'n" (som är mer en maskinvisare), och fick då veta att just den muskeln är en av de svåraste att träna. Och att den är väldigt svag (jo, jag märkte det!), därför att den helt enkelt inte används, den finns där som en motvikt bara, till framsidans muskler. Ok, det förklarar saken... men ändå!! *morr*
Det blir ju den som visar ev framsteg då! När man kan börja lägga på vikt, då har man gjort framsteg, fått lite resultat, men som det kändes, lär det dröja! Guuuu' så pinsamt det kändes!! ...ingen vikt...! Det tar tid att smälta...
Måste nog be om lite mer hjälp på rygg/arm/bröstmaskinerna, kom inte ihåg mycket alls av hur jag skulle göra med dem... "PT'n" skulle finnas tillgänglig om jag ville och behövde, så jag får väl utnyttja det. Vill ju göra RÄTT, och inte skada mig!
Ha det gött nu!
Torsdag 21 januari - Har just
lyckats rensa fram diskbänken så man får plats att göra mat. Kl är halv nio. Orkar inte göra mat nu, som blir klar framåt nio, då ska barnen i säng!
Det är straffet för att man gör något för sin egen skull. För sin egen skull för att man ska bli "en go och glad mamma". Jag blir en frustrerad mamma. Men jag tänker fortstätta att åtminstone ett par gånger i veckan göra något för min egen skull, trots att jag blir en frustrerad och sur mamma, för jag kanske får resultat om en månad eller två (om jag härdar ut!) och BLIR den där goa glada mamman?? Eller inte...
Eftersom jag fortsätter att inte kunna sova, så är jag inte så tuff om man säger... Heltidsjobb borta, ensamstående vilket innebär även ensamt heltidsjobb i hemmet och två timmars sömn, i bästa fall, per natt, gör att man inte är så himla tuff, fast man vill...
Egentligen skulle jag prova lägga mig NU, före barnen, för NU är jag rätt trött faktiskt. Undrar om jag kan somna om jag lägger mig nu, läsa en liten stund, sen släcka och sova. Kan vara värt ett försök.
Kämpar jag mig uppe tills de har lagt sig, kommer jag över tröskeln och blir pigg igen. Och snurrar till framåt tre fyra fem i morgon bitti, så ringer klockan strax efter sex. Då är jag definitivt inte tuff, eller särskilt trevlig att umgås med...
Nu gick sonen upp... Då ska även jag trippa iväg, natta honom och dottern, sen mig.
Ha det gött, alla!
Det är straffet för att man gör något för sin egen skull. För sin egen skull för att man ska bli "en go och glad mamma". Jag blir en frustrerad mamma. Men jag tänker fortstätta att åtminstone ett par gånger i veckan göra något för min egen skull, trots att jag blir en frustrerad och sur mamma, för jag kanske får resultat om en månad eller två (om jag härdar ut!) och BLIR den där goa glada mamman?? Eller inte...
Eftersom jag fortsätter att inte kunna sova, så är jag inte så tuff om man säger... Heltidsjobb borta, ensamstående vilket innebär även ensamt heltidsjobb i hemmet och två timmars sömn, i bästa fall, per natt, gör att man inte är så himla tuff, fast man vill...
Egentligen skulle jag prova lägga mig NU, före barnen, för NU är jag rätt trött faktiskt. Undrar om jag kan somna om jag lägger mig nu, läsa en liten stund, sen släcka och sova. Kan vara värt ett försök.
Kämpar jag mig uppe tills de har lagt sig, kommer jag över tröskeln och blir pigg igen. Och snurrar till framåt tre fyra fem i morgon bitti, så ringer klockan strax efter sex. Då är jag definitivt inte tuff, eller särskilt trevlig att umgås med...
Nu gick sonen upp... Då ska även jag trippa iväg, natta honom och dottern, sen mig.
Ha det gött, alla!
Söndag 17 januari - Rofyllt kaos
Bilden är från 14 oktober 2007, utsikten från Kråkberget.
Gått över Kråkis med doggen idag.
Det var så rofyllt i skogen idag. Alla ljuden dämpade av snön.
Rofyllt. Stillsamt. Underbart!
Bra skoterspår den här gången, så man slapp plumsa fram! Tog nästan två timmar att komma runt, tog den längre rundan idag. Och gick fram i sakta mak. Fridfullt. Njöt! Tyvärr tappade Teo en snösko, så nu har han bara tre... Han tappade den två gånger, men första gången var på spåret bara ett par meter framför mig, så den hittades och kom på plats igen, andra gången var den bara helt plötsligt borta... Ligger väl begravd i snön någonstans!
Lämnade kameran hemma, för det var ju så mulet och lite lätt snöfall, dåligt ljus inbillade jag mig, men ångrade mig när jag kommit en bit. Skulle haft den med ändå! Men, å andra sidan, så har jag bara 500 bilder från Kråkis redan, så jag klarar mig nog ändå! Okej då, överdrev väl lite då, men väldigt många bilder har jag... mest höstbilder. Får bli lite vinterbilder nästa gång!
Väl hemma igen, så var det dax att hänga lite tvätt. Man ska väl inte dra igång tvättmaskinen och gå ut, men det gör jag lite då och då, två saker på samma gång, liksom, effektivt.
Stoppade in en bit kött i ugnen. Bogblad lamm stod det på påsen, den fick göra sällskap med morot, palsternacka och rödlök, salt, div pepparsorter, smulad dragon och ÖL i lergrytan. 125 gr läääänge.
Har nyss hackat ner köttet i munsbitar, lite större, och kört rotsakerna och buljongen med mixerstaven och tillsatt några skedar (stora!) creme fraiche och buljongtärningar. Sen hällde jag ner köttbitarna i såsen, så är det bara att värma alltihop i morgon, och koka potatis.
Köttet blev lite smaklöst, tyvärr, så det fick kompenseras med en lite kryddigare sås...
Hämtat barn och handlat.
Nu sover de, och jag är här. Fixat med maten och lyssnat på Morden i Midsommer. Ja, det var väl min dag. Jo, jag letade fram diskbänken också, innan jag for. Och drog igång diskmaskin. Fast nu är det lika fullt igen... Jag är absolut hopplös på att "grisa ner" när jag håller på, och vid denna tidpunkt tänker jag inte ta tag i det.
Det får bli i morgonkväll, efter jobb och TRÄNING! Japp, klart nu, tid bokad! Senast halvsex ska jag vara ombytt och klar. Slutar fem, så cykla dit och byta om, jo, ska funka med senast halvsex. Hua, gruvar mig... men väskan är packad och klar. Gruvar mig och längtar samtidigt, längtar efter att få börja. Hoppas jag fixar det att hålla i sen också, så det inte blir några gånger, och så ger jag upp, därför att det tar så mycket tid i anspråk, tid som jag inte unnar mig själv, fast jag borde, tid som tas ifrån annat, som är viktigare.
Sov gott nu, det ska jag försöka med...
Ett par timmar iallafall, borde jag hinna med...
Söndag 17 januari - Ångestdrömmar
Söndag.
Söndagsångest.
Slut på helgen.
Slut på ledighet och chans till vila.
Måste leta fram diskbänken idag.
...och gå en vända med Teo.
Sen är nog den här dagen till ända!
Hämta barnen vid 18-tiden.
Då blir det vardag igen.
Såg på tv nu, om ett brittiskt par som köpte lägenhet i spanska Almeria.
Det såg ju inte så dumt ut...
Tänk att kunna åka närhelst man vill.
Detta kräver ju såklart mycket större inkomst än vad jag har, men drömma och önska kan man ju! DET är ännu så länge gratis...
Då skulle jag bo där från sept till maj.
Slippa långa blöta mörka deprimerande hösthelvetet! (ursäkta svordomen...)
Kanske åka till Sverige en vecka på vintern, februari mars nångång.
Vill det inte bli sommar i sverige, åker jag tillbaka till min lägenhet/hus i Spanien, eller var jag nu valt att ha mitt varma solparadis.
Det vore något, det, att se fram emot när man blivit pensionär, och inte behöver jobba mer! Undrar hur mycket man hinner spara ihop på de år som är kvar?
Slutdrömt. Nu ska jag gå ut med Teo. Ev över Kråkis. Det snöar lite. Ser ut komma rakt ner, så då borde det inte blåsa! Men ska ändå klä mig lite bättre än igår... och inte glömma mössan!
Ha det gott!
Söndagsångest.
Slut på helgen.
Slut på ledighet och chans till vila.
Måste leta fram diskbänken idag.
...och gå en vända med Teo.
Sen är nog den här dagen till ända!
Hämta barnen vid 18-tiden.
Då blir det vardag igen.
Såg på tv nu, om ett brittiskt par som köpte lägenhet i spanska Almeria.
Det såg ju inte så dumt ut...
Tänk att kunna åka närhelst man vill.
Detta kräver ju såklart mycket större inkomst än vad jag har, men drömma och önska kan man ju! DET är ännu så länge gratis...
Då skulle jag bo där från sept till maj.
Slippa långa blöta mörka deprimerande hösthelvetet! (ursäkta svordomen...)
Kanske åka till Sverige en vecka på vintern, februari mars nångång.
Vill det inte bli sommar i sverige, åker jag tillbaka till min lägenhet/hus i Spanien, eller var jag nu valt att ha mitt varma solparadis.
Det vore något, det, att se fram emot när man blivit pensionär, och inte behöver jobba mer! Undrar hur mycket man hinner spara ihop på de år som är kvar?
Slutdrömt. Nu ska jag gå ut med Teo. Ev över Kråkis. Det snöar lite. Ser ut komma rakt ner, så då borde det inte blåsa! Men ska ändå klä mig lite bättre än igår... och inte glömma mössan!
Ha det gott!
Söndag 17 januari - kl 02:14
Jag kom faktiskt iväg.
Stod med "spelarfruarna", i alla fall två av dem, de två som brukar vara med. Kändes tryggt och bra. Huruvida det finns fler spelarfruar vet jag inte, för det är alltid bara de två som står där. Isåfall håller inte spelarfruarna ihop... vilket jag tycker verkar konstigt i såfall...!
Massa bra låtar, Bon Jovi, AD/DC, ABBA, Ebba Grön, "500 miles-vad-heter-de-down under", U2, med mera med mera. Dock inte In the shadows...
Det var inte utan att man kände sig lite gammal... de flesta som var där, var runt 20, och så några som mig och lyrik och spelarfruarna, men inte många det inte!
Nähä, nu är det nog läggdax, som det känns. Sovmorgon i morgon, eller idag, då...
Stod med "spelarfruarna", i alla fall två av dem, de två som brukar vara med. Kändes tryggt och bra. Huruvida det finns fler spelarfruar vet jag inte, för det är alltid bara de två som står där. Isåfall håller inte spelarfruarna ihop... vilket jag tycker verkar konstigt i såfall...!
Massa bra låtar, Bon Jovi, AD/DC, ABBA, Ebba Grön, "500 miles-vad-heter-de-down under", U2, med mera med mera. Dock inte In the shadows...
Det var inte utan att man kände sig lite gammal... de flesta som var där, var runt 20, och så några som mig och lyrik och spelarfruarna, men inte många det inte!
Nähä, nu är det nog läggdax, som det känns. Sovmorgon i morgon, eller idag, då...
Lördag 16 januari - kl 22:52
Klar för utgång.
Djupt andetag.
Andas.
Ska jag...??
lyrik66 är där, så mycket vet jag!
EN som jag känner, i allafall.
Andas.
Fjärilar i magen.
Brukar inte vara så här, jo lite, men inte som nu...
Är inte fullt ut, lite folkskygg.
Andas.
VILL ju dit och höra.
Ev dansa om fler stuffar runt!
Framförallt lyssna - jobbar ju med basisten!
De är BRA!
Vet ju det - har ju hört de många gånger de senaste fem åren!
On the Rocks.
Andas.
Klä på sig och knalla iväg nu!!
Basta! NU!
Inte farligt...
Djupt andetag.
Andas.
Ska jag...??
lyrik66 är där, så mycket vet jag!
EN som jag känner, i allafall.
Andas.
Fjärilar i magen.
Brukar inte vara så här, jo lite, men inte som nu...
Är inte fullt ut, lite folkskygg.
Andas.
VILL ju dit och höra.
Ev dansa om fler stuffar runt!
Framförallt lyssna - jobbar ju med basisten!
De är BRA!
Vet ju det - har ju hört de många gånger de senaste fem åren!
On the Rocks.
Andas.
Klä på sig och knalla iväg nu!!
Basta! NU!
Inte farligt...
Lördag 16 januari - kl 17:22
Skulle vilja ha er här, i ett stort härligt kram- och grinkalas...
Fast egentligen vill jag inte träffa nå' folk.
Ensamvarg nu.
Väldigt mycket.
Ändå saknar jag sällskap men vill inte trängas med nån, men vill krypa upp i famnen på nån... Lite motstidigt, kan man säga!
Har varit ute med doggen.
Vi tog vägen upp till toppstugen, och ställde oss där en stund och såg när skidåkarna kom upp med släpliften på sina skidor och brädor.
Det var en brädåkare som nog inte var så van - sände en liten tanke om hur den skulle komma ner!?
Det såg väldigt vingligt ut.
Kompisen hade betydligt bättre koll och balans!
Teo skötte sig. Nästan klanderfritt hela vändan.
Först mötte vi en man som var ute och gick.
Ropade och han kom till mig och satte sig.
Fick beröm för att jag har en så lydig hund! :-)
Sen några skoteråkare som åkte förbi, en tre fyra stycken.
Ropade och han kom och satte sig vid mig, som jag bad om.
Sen skulle vi gå förbi två som stod och pratade, en som satt på skoter och en som stod bredvid. Teo gick bra bredvid mig, och så skickade jag iväg honom framåt när vi kommit förbi, som jag brukar, och vips så stack han till den som stod och pratade! Löd INTE!! grrrrr Då skäms man för sig olydiga vovve, och ber om ursäkt och hoppas att personen i fråga inte är hundrädd, men det var ingen fara. ...den här gången.
Tyvärr så glömde jag sätta på honom snöskorna, så det var väldigt mycket bitande i tassarna för att få bort snöklumpar... sorry...
Det var lite kallt ändå, trots att det inte var kallt på graderna. -3 bara ungefär.
Trodde kanske det var varmare än det var och klädde mig lite dåligt.
Lämnade mössan hemma.
Det skulle jag inte gjort, för det blåste ju!
Såg inte att det rörde sig i träden när jag kollade just det innan vi gick, så det kom som en överraskning.
Väl hemma var det bara att värma lite mat.
Gårdagens överblivna matlåda, då jag och två jobbarkompisar gick till matsalen och åt grillad kyckling med klyftpotatis. Mmmm, gott! Så då hade jag mat att bara värma nu, kanon!
Funderar starkt på att tappa upp ett hett bad och krypa ner i, eller om jag ska lägga mig en stund, gjorde inte det innan idag "fast jag så stort skulle".
Känner mig rastlös! Kryper i kroppen. Vill och vill inte. Allt möjligt. På samma gång.
Har rakat ur askan i kaminen, men inte tömt behållaren. Kanske inte behövs? Har inte kollat... En snabbkoll ger svaret, nej, behöver inte tömas.
Alltså, ett hett bad nu och tända spisen sen, eller tända spisen nu och inget bad sen?
Lätt val! Bad nu! Och lite läsning, ett glas rött...
Har ju tvätt också, och det ska hängas. Har torr tvätt på ställningen som ska tas reda på innan jag kan hänga. Bäst att göra det nu då, innan badet! Åhh, va' seeeegt...
Skulle vilja ha en häftig musikanläggning nu, med massa bra medryckande, uppiggande musik, som får igång mig lite, så jag dansandes kan ta itu med tvätten! Musikanläggning där man kan känna basdunken genom golvet upp i benen! mmmmm
Det är därför man går på disco ibland - för musikupplevelsen! Kan inte dansa sånt, ser säkert urtöntig ut, men så skönt med musiken!!! Dunket. Genom golvet upp i benen. KÄNNER musiken! Rytmen. Det bara spritter ut i kroppen, spasmiska rörelser! hihihi
Finns så mycket bra musik!! Älskar musik. Just nu väldigt mycket! Det som nu kommer ur tv'n, det var nån hitkavalkad på ztv, är ju bara löjligt!
Bra låtar, men ljudet! Gha...
...mot tvättställningen!
Fast egentligen vill jag inte träffa nå' folk.
Ensamvarg nu.
Väldigt mycket.
Ändå saknar jag sällskap men vill inte trängas med nån, men vill krypa upp i famnen på nån... Lite motstidigt, kan man säga!
Har varit ute med doggen.
Vi tog vägen upp till toppstugen, och ställde oss där en stund och såg när skidåkarna kom upp med släpliften på sina skidor och brädor.
Det var en brädåkare som nog inte var så van - sände en liten tanke om hur den skulle komma ner!?
Det såg väldigt vingligt ut.
Kompisen hade betydligt bättre koll och balans!
Teo skötte sig. Nästan klanderfritt hela vändan.
Först mötte vi en man som var ute och gick.
Ropade och han kom till mig och satte sig.
Fick beröm för att jag har en så lydig hund! :-)
Sen några skoteråkare som åkte förbi, en tre fyra stycken.
Ropade och han kom och satte sig vid mig, som jag bad om.
Sen skulle vi gå förbi två som stod och pratade, en som satt på skoter och en som stod bredvid. Teo gick bra bredvid mig, och så skickade jag iväg honom framåt när vi kommit förbi, som jag brukar, och vips så stack han till den som stod och pratade! Löd INTE!! grrrrr Då skäms man för sig olydiga vovve, och ber om ursäkt och hoppas att personen i fråga inte är hundrädd, men det var ingen fara. ...den här gången.
Tyvärr så glömde jag sätta på honom snöskorna, så det var väldigt mycket bitande i tassarna för att få bort snöklumpar... sorry...
Det var lite kallt ändå, trots att det inte var kallt på graderna. -3 bara ungefär.
Trodde kanske det var varmare än det var och klädde mig lite dåligt.
Lämnade mössan hemma.
Det skulle jag inte gjort, för det blåste ju!
Såg inte att det rörde sig i träden när jag kollade just det innan vi gick, så det kom som en överraskning.
Väl hemma var det bara att värma lite mat.
Gårdagens överblivna matlåda, då jag och två jobbarkompisar gick till matsalen och åt grillad kyckling med klyftpotatis. Mmmm, gott! Så då hade jag mat att bara värma nu, kanon!
Funderar starkt på att tappa upp ett hett bad och krypa ner i, eller om jag ska lägga mig en stund, gjorde inte det innan idag "fast jag så stort skulle".
Känner mig rastlös! Kryper i kroppen. Vill och vill inte. Allt möjligt. På samma gång.
Har rakat ur askan i kaminen, men inte tömt behållaren. Kanske inte behövs? Har inte kollat... En snabbkoll ger svaret, nej, behöver inte tömas.
Alltså, ett hett bad nu och tända spisen sen, eller tända spisen nu och inget bad sen?
Lätt val! Bad nu! Och lite läsning, ett glas rött...
Har ju tvätt också, och det ska hängas. Har torr tvätt på ställningen som ska tas reda på innan jag kan hänga. Bäst att göra det nu då, innan badet! Åhh, va' seeeegt...
Skulle vilja ha en häftig musikanläggning nu, med massa bra medryckande, uppiggande musik, som får igång mig lite, så jag dansandes kan ta itu med tvätten! Musikanläggning där man kan känna basdunken genom golvet upp i benen! mmmmm
Det är därför man går på disco ibland - för musikupplevelsen! Kan inte dansa sånt, ser säkert urtöntig ut, men så skönt med musiken!!! Dunket. Genom golvet upp i benen. KÄNNER musiken! Rytmen. Det bara spritter ut i kroppen, spasmiska rörelser! hihihi
Finns så mycket bra musik!! Älskar musik. Just nu väldigt mycket! Det som nu kommer ur tv'n, det var nån hitkavalkad på ztv, är ju bara löjligt!
Bra låtar, men ljudet! Gha...
...mot tvättställningen!
Lördag 16 januari - Horoskop
Mitt horoskop för idag...
Det där verkar ju inte stämma så bra, åtminstone inte de tre sista rubrikerna...
| Tur Tag inga risker just nu. Turen är inte alls på din sida. Undvik helt att äventyra din ekonomi. |
|||
|
Hälsa Idag kan du känna dig en aning tung i kroppen och det kan medföra att du inte är på ditt vanliga goda humör. |
|||
|
Ekonomi Risken att stå utan kontanter finns om du inte skär ner på dina småinköp. Tänk igenom om du verkligen behöver det som du vill köpa. |
|||
|
Arbete Det finns stora möjligheter att du idag får klart en uppgift som du slitit med en längre tid. Du känner dig belåten över resultatet. |
|||
|
Kärlek Personliga relationer går nu in i en ovanligt harmonisk period. Din utstrålning är på topp och andra dras till dig. |
|||
|
Relationer Du tycks må bäst när det är full fart på fritiden. Du gillar att ha mycket att välja mellan och friheten att göra som du vill. |
Det där verkar ju inte stämma så bra, åtminstone inte de tre sista rubrikerna...
Lördag 16 januari - Drygt
Har en hel massa uppslag och borden idag. Just nu känns det som att jag vill krypa tillbaka ner i sängen och sova vidare, bara... Bort från livet, världen, försvinna.
- Borde städa. Storstäda hela slottet!
- När jag vaknat och funderade på vad jag skulle vilja idag, hamnade tankar på Harsa och skidåkning som första tanke. Eller Kygeln, eller efter skoterspåret från Bäck, "runt Hömyren" och så kommer man fram på Borgen. En promenad som tar ca tre timmar när man har kameran med. Skidor borde gå lite snabbare, särskilt som kameran kan lämnas hemma idag då det är MULET. Fast allt detta kräver bilåkning, det är lite omstädligt liksom. Lättare då att bara gå runt Gårdstjärnsberget eller över Kråkis... Då kan jag bara hoppa i kängorna och knalla iväg. Mycket enklare liksom.
- Sota ur kaminen! Den är full i aska, full med aska heter det nog...
- Diskbänken är alldeles överfull. Diskmaskinen är urplockad, så det är bara att ställa in, för den som känner för det, dvs finns bara jag här...
- Vill åka och shoppa, men har slut på pengar, så det får vackert vänta till en annan gång, om det finns något över sen alla räkningar och annat måste är betalt...
Men som det känns nu, blir det nog att ramla ner i sängen en sväng till, så får vi se om jag tycker det känns bättre sen. Känslan att inte vilja finnas, inte synas, inte vara ivägen, är kvar även idag.
Vi får väl se om jag lyckas övertala mig själv till att gå till IP ikväll och lyssna på musik. Jag borde gå. Älskar ju musik, speciellt livemusik!
Fredag 15 januari - Faller
Jag faller. Igen. Handlöst ner i det djupa svarta bottenlösa hålet. Orkar inte mer. Faller...
Jag som sen en månad tillbaka, lite drygt, börjat få lite grepp och kunna kravla mig upp ur detta svarta bottenlösa hål, som börjat se ett ljus lååååångt där uppe, där livet är, dit jag var på väg, har tappat greppet, och faller igen, ner, ner,ner...
Stänger in mig, vill inte synas, inte finnas, gömma mig, försvinna. Ful. Dum. Fånig. Idiotisk. Korkad. Fulast. Dumast. Flodhäst = stor och klumpig och smidig som en gammal skänk.
Minsta motgång är som världen mot mig. Känner ilska, frustration. Blir ledsen. Lätt till gråt. Gömmer mig.
Kämpar emot, vill inte. VILL INTE!!!!! Faller....
Som i slowmotion. Svävar neråt, som i en spiral. Som en som hoppar ur ett flygplan och väntar på att fallskärmen ska veckla ut sig, fast i slowmotion. Jag faller utan fallskärm. OM jag någonsin landar, slår jag ihjäl mig. Hårt. Schplatt säger det, endast en våt fläck kvar.
Orkar inte mer...
Jag som sen en månad tillbaka, lite drygt, börjat få lite grepp och kunna kravla mig upp ur detta svarta bottenlösa hål, som börjat se ett ljus lååååångt där uppe, där livet är, dit jag var på väg, har tappat greppet, och faller igen, ner, ner,ner...
Stänger in mig, vill inte synas, inte finnas, gömma mig, försvinna. Ful. Dum. Fånig. Idiotisk. Korkad. Fulast. Dumast. Flodhäst = stor och klumpig och smidig som en gammal skänk.
Minsta motgång är som världen mot mig. Känner ilska, frustration. Blir ledsen. Lätt till gråt. Gömmer mig.
Kämpar emot, vill inte. VILL INTE!!!!! Faller....
Som i slowmotion. Svävar neråt, som i en spiral. Som en som hoppar ur ett flygplan och väntar på att fallskärmen ska veckla ut sig, fast i slowmotion. Jag faller utan fallskärm. OM jag någonsin landar, slår jag ihjäl mig. Hårt. Schplatt säger det, endast en våt fläck kvar.
Orkar inte mer...
Måndag 11 januari
Lunchtajm!
Idag, när skolan börjar och all ledighet är slut - DÅ blir det väder så man gladeligen skulle vilja vara ute!
-8,5 gr nu. Rena rama sommaren i jämförelse! Solsken. Ingen blåst. Åh vad jag skulle vilja gå till skogen nu istället för att cykla tillbaka och jobba ytterligare ett pass! Ända till 17.
Vill sitta med avstängd tfn på eftermiddagen... vi får se hur denna dag slutar. Gruvar mig...
Idag, när skolan börjar och all ledighet är slut - DÅ blir det väder så man gladeligen skulle vilja vara ute!
-8,5 gr nu. Rena rama sommaren i jämförelse! Solsken. Ingen blåst. Åh vad jag skulle vilja gå till skogen nu istället för att cykla tillbaka och jobba ytterligare ett pass! Ända till 17.
Vill sitta med avstängd tfn på eftermiddagen... vi får se hur denna dag slutar. Gruvar mig...
Kvällskvisten
Det gick hyfsat på eftermiddagen, det läskiga tfn-samtalet kom inte. Farbrorn hade nog mer vett i skallen än att ringa och skälla på en liten obetydlig orderhandläggare som ändå inte kan göra något åt saken...
Ytterligare några veckor kommer det nog att vara såhär, tyvärr... Hoppas de hinner ikapp snart, så det blir som vanligt igen. Situationen vi har nu är inte roligt, alltså.
Nog om detta.
Skulle ju börja träna idag, var det tänkt. Men min vän som lovat hjälpa mig, bli min PT (!) föredrog att börja nästa vecka! Fick ingen förklaring, men bara gilla läget. Tyckte jag kunde gå dit själv den här veckan, och prova! Vaddå!!?? Det är ju just därför jag vill ha hjälp - vet ju inte hur grejerna funkar, var det ska ta, hur man gör, hur många gånger och repetitioner och så är jag nog mest av allt fegast i världen... Ska jag ENSAM knalla ner där bland spännisarna?? Hua. Läskigt...
Ska packa väska och ta med i morgon, i allafall, så jag kan överväga att smita in direkt på väg hem, åker ju förbi... Åker jag hem, så kommer jag INTE iväg, det är då säkert, då fegar jag ur direkt. Och är så trött, kommer jag på, så jag orkar inte heller...
Bortförklaringarnas mästarinna - det är jag det...!
Nåja, fick ju dammsugat istället, då, och klippt sonen!
Nu är nog min tekanna klar för drickning, så jag ska göra iordning en kopp och sätta mig framför tv'n en stund. Kommer säkert tillbaka gång efter annan, för att kolla läget, liksom...
Senare
Nu är det läggdags. Klockan är bara halv tio, knappt, så tidigt vet jag inte när jag la mig sist, vet bara att det var väldigt länge sen, och att jag är trött nu, väldigt trött. Har slappat ett tag vid tv och dator, har väl fått den slapptid jag behöver, som normalt brukar börja nu...
Det brinner i kaminen, det är bara -11 gr ute, har fått upp hela 21,8 gr inne, så varmt och skönt mot senaste dagarnas typ 16+18 gr, INNE. Trots att jag eldat bra i kaminen, luftvärmepumpen gjort vad den kunnat. Har till och med skruvat upp elelementen lite extra, men inte så mycket. Snåååål....
Natti natti...
Söndag 10 januari - nr 2, Me, the Tracker!
hehehehe
Har man ordentliga kläder på sig är det skönt att vara ute. Promenaden idag tog minst 1½ timme, närmare två.
Såg en massa spår i snön. Först tänkte jag att det kanske var gråben som gått där. Försökte verkligen SE vad för spår det var, men det var mest gropar i snön... Svårt se ens om det var klövar eller tassar! Snön är ju så lös, så det blir jussöm bara gropar. Olika gropar beroende på djur och storlek, men ändock bara gropar. Några lyckades jag identifiera som älg, så det var ju inget spännande. Man såg klövarna och eller de där grejerna på baksidan benet, som "sporrar" eller hur jag ska förklara.
Älgen är ju rätt högbent, så det blev en grop per ben. Rådjur, blir också en grop per ben, men av annat slag, de är ju inte lika högbenta, så det blir som släp mellan groparna! Så har vi då det som man kan fundera på om det är gråben, rödben eller vanlig hund... Det blir som "hoppgropar", för de är ju inte så högbenta, så de hoppar fram mer än går eller springer, och då blir det som hoppgropar. I dessa gropar försökte jag då se någon form av tassavtryck, men se det var svårt det. När djuret lämnar gropen så ramlar snön ner från sidorna, och det blir ju inga egentliga tassavtryck heller i den lösa snön.
Antagligen var det inte mer spännande än att en annan husse/matte varit och rastat sin hund före mig, men man VEET ju aldrig! Men å andra sidan verkar det som att det bara är jag som törs ha hunden lös nu för tiden?! Tror inte att gråben tar min hund! Han är ju så nära mig, jämt...
Ju längre jag kom, och ju fler hoppgropar jag såg, desto mer övertygad om vanlig hund blev jag. Hmm. Men de spår jag såg i början, KAN ha varit gråben, för jag tyckte mig se en tass i ett av dem, och det var en ganska stor tass. Inte så stort avtryck i jämförelse med de vargspår jag sett förut, för en 5-8 år sen, i lera, de var enorma. men ändå! Lite spännande kan man väl få ha det! hihihi
Låg sol lååååång skugga!
Har man ordentliga kläder på sig är det skönt att vara ute. Promenaden idag tog minst 1½ timme, närmare två.
Såg en massa spår i snön. Först tänkte jag att det kanske var gråben som gått där. Försökte verkligen SE vad för spår det var, men det var mest gropar i snön... Svårt se ens om det var klövar eller tassar! Snön är ju så lös, så det blir jussöm bara gropar. Olika gropar beroende på djur och storlek, men ändock bara gropar. Några lyckades jag identifiera som älg, så det var ju inget spännande. Man såg klövarna och eller de där grejerna på baksidan benet, som "sporrar" eller hur jag ska förklara.
Älgen är ju rätt högbent, så det blev en grop per ben. Rådjur, blir också en grop per ben, men av annat slag, de är ju inte lika högbenta, så det blir som släp mellan groparna! Så har vi då det som man kan fundera på om det är gråben, rödben eller vanlig hund... Det blir som "hoppgropar", för de är ju inte så högbenta, så de hoppar fram mer än går eller springer, och då blir det som hoppgropar. I dessa gropar försökte jag då se någon form av tassavtryck, men se det var svårt det. När djuret lämnar gropen så ramlar snön ner från sidorna, och det blir ju inga egentliga tassavtryck heller i den lösa snön.
Antagligen var det inte mer spännande än att en annan husse/matte varit och rastat sin hund före mig, men man VEET ju aldrig! Men å andra sidan verkar det som att det bara är jag som törs ha hunden lös nu för tiden?! Tror inte att gråben tar min hund! Han är ju så nära mig, jämt...
Ju längre jag kom, och ju fler hoppgropar jag såg, desto mer övertygad om vanlig hund blev jag. Hmm. Men de spår jag såg i början, KAN ha varit gråben, för jag tyckte mig se en tass i ett av dem, och det var en ganska stor tass. Inte så stort avtryck i jämförelse med de vargspår jag sett förut, för en 5-8 år sen, i lera, de var enorma. men ändå! Lite spännande kan man väl få ha det! hihihi
Låg sol lååååång skugga!
Söndag 10 jan - nr 1
Var till Falun igår, fram och tillbaka. Skjutsade en vän och satte vännens dottern på tåget. Kallt som attan! Önskade jag hade haft en termometer i bilen, så man kunde se utetempen, för kring Skålsjögården såg det riktigt kallt ut! Riktigt ordentligt kallt!! Solsken dock, alldeles blå himmel, mycket vackert med all snö på skogen.
Ganska dålig väg, spårig och knölig som en tvättbräda. Urkass helt enkelt! Men bilen höll ihop, i allafall, och det var ju bra!
Sen tillbringade vi resten av dagen ihop, vännen och jag, kollade på film, gjorde mat och käkade, gick med Teo. Riktigt trevligt, måste jag säga. Sånt man gör alldeles för sällan! Hoppas det blir fler gånger! Verkligen.
Idag vankas handling, hundpromenad i skogen, det är ju bara -17,5 gr just nu, rena värmeböljan! Plocka ihop lite och gå ett varv med snabeldraken. Är jag riktigt ambitiös och på hugget, kanske det blir ett varv med moppen också! Men bara om jag är riktigt på hugget när jag kommer dit hän!
Hämta barn, eller om pappan skjutsar hit dem, har inte pratat med honom, men det blir antagligen som så att jag åker upp o hämtar.
Köra en maskin tvätt är jag nog i behov av också... Har varit fruktansvärt lat när ungarna varit borta! Har inte gjort mycket alls, vilat, liksom, från ALLT! Nu blir det vardag på riktigt igen. Oxveckor ända fram till påsk!
Har ordnat en "PT". Nu ska jag bara komma fram till när det passar bäst att börja träna, för att det ska bli av och kontinuerligt. Behöver lite hjälp av dottern där, att hon tar hand om Teo och går med honom de dagar jag ska styrketräna. Man bör väl träna två kvällar i veckan, som minst. Om det ska vara någon idé att börja och hålla på.
Näpp, slutslöat, ombyte, påbylsning och utgång!
Ha det gött!
Ganska dålig väg, spårig och knölig som en tvättbräda. Urkass helt enkelt! Men bilen höll ihop, i allafall, och det var ju bra!
Sen tillbringade vi resten av dagen ihop, vännen och jag, kollade på film, gjorde mat och käkade, gick med Teo. Riktigt trevligt, måste jag säga. Sånt man gör alldeles för sällan! Hoppas det blir fler gånger! Verkligen.
Idag vankas handling, hundpromenad i skogen, det är ju bara -17,5 gr just nu, rena värmeböljan! Plocka ihop lite och gå ett varv med snabeldraken. Är jag riktigt ambitiös och på hugget, kanske det blir ett varv med moppen också! Men bara om jag är riktigt på hugget när jag kommer dit hän!
Hämta barn, eller om pappan skjutsar hit dem, har inte pratat med honom, men det blir antagligen som så att jag åker upp o hämtar.
Köra en maskin tvätt är jag nog i behov av också... Har varit fruktansvärt lat när ungarna varit borta! Har inte gjort mycket alls, vilat, liksom, från ALLT! Nu blir det vardag på riktigt igen. Oxveckor ända fram till påsk!
Har ordnat en "PT". Nu ska jag bara komma fram till när det passar bäst att börja träna, för att det ska bli av och kontinuerligt. Behöver lite hjälp av dottern där, att hon tar hand om Teo och går med honom de dagar jag ska styrketräna. Man bör väl träna två kvällar i veckan, som minst. Om det ska vara någon idé att börja och hålla på.
Näpp, slutslöat, ombyte, påbylsning och utgång!
Ha det gött!
Torsdag 7 jan - Vargar
Hade en massa bra uppslag för bloggar ikväll, innan. När jag var ute med Teo. Men nu har lusten att skriva runnit av. Borde gå och lägga mig istället. Stänga av tv och dator och gå och lägga mig. I allafall ganska snart!
När jag kom hem från jobbet, så bytte jag om totalt. Underställ, fleecetröja, fuskpolo, täckbyxor, täckjacka med reflexvästen, skinnmössa, kängor, dunvantarna, pannlampa. Teo fick sin reflexväst, snöskor och reflexkoppel. Sen gick vi ut. Men inte efter vägen! Vi gick till skogs. Gårdstjärnsberget. "Lilla rundan" som jag kallar den. Kan den ta en 30-45 min från dörr till dörr, tro?
Har bara gått där i långt gående skymning i månsken, och pannlampa, så jag var lite orolig om jag skulle se tillräckligt. Det gick bra även nu, i bäckmörker och inget månsken, jo, lite, den är ju ungefär halv, men lyste dåligt! Hittade dock den upptrampade stigen fram till elljusspåret, som inte längre är elljusspår, som man följer en bit, sen in på en annan upptrampad stig.
Tänkte lite på vargen när jag gick där, höll noga koll på var Teo var, han hade ju reflexvästen på, så han syntes i pannlampans sken! Höll även utkik efter ett extra par ögon, men såg inga. Tror inte han är där, eller hon.
Fick visserligen varningsmejl av en vän, att jag inte ska gå vändan över Kråkberget, för en knasig varg håller till där. Läste i Ljusnan idag (tisdags-Ljusnan tror jag?), att det jagats varg just där i lördags, sen hade den stuckit åt Gammel-Homna och Voxna-hållet, Finnsthögst, så där omkring hade det jagats på söndagen och måndagen.
Men de ca 50 man som jagade EN varg, hade ingen tur, eller om det var vargen som hade tur, beror på hur man ser på det, den klarade sig i allafall. Läste om lite otur bland jägarna. T ex hade en gubbe och vargen stått och tittat på varandra, på var sin sida om en skogsväg, så kom en bil, så var vargen borta. Nån annan hade bommat. Om jag minns texten rätt... Läs själva!
Men det är nog kanske bra om de knäpper den, för det påstås att det är just DEN individen som rört sig kring bostadsområdet mot ån, som gränsar till Bäck, som det finns, eller fanns, rådjur i.
Och, OM den är knäpp, vilket den kanske är eftersom den uppehåller sig nära bebyggelsen, och vistas i mina hundpromenadmarker, så kan det vara bra om de knäpper den. Vill ju inte att den ska äta upp min Teo!
Nu måste vargen komma väldigt nära oss för att kunna ta honom, för Teo sticker inte så långt, så jag tror inte att det kommer att hända, men på något sätt har det blivit mer verkligt nu, helt plötsligt, än det varit innan. Känner mer respekt nu. Inte rädsla, men lite obehag. Jag kommer dock fortsätta att gå mina vanliga rundor. Vargen ska inte få stänga oss inne!
Jag tycker dock det är skrämmande och horribelt att man tillåtits skjuta föräldravargar... även om valparna är ca 8 mån, och enligt expertisen borde klara sig på egen hand, så missar de enormt mycket av sin uppfostran och jaktträning. De kommer säkert bege sig närmare människor där det finns mer lättfångad mat, får, hundar, rådjur som utfodras... Och varghatet späds på! Med fler vargar som skjuts i lönndom som följd...
Jag har betydligt mer respekt för björnen, men han ska väl ändå sova ganska gott nu! Ska vara om han gömt sig under en gran, och Teo smyger dit och biter honom i örat, då kanske han vaknar och blir lite sur... Men chansen för sådan otur är väl ungefär lika stor som turen att vinna 5 miljoner på lotter!
Näpp, nalle och gråben håller inte mig hemma! Vi gör som vi alltid gjort, min hund och jag, sticker till skogs!
När jag kom hem från jobbet, så bytte jag om totalt. Underställ, fleecetröja, fuskpolo, täckbyxor, täckjacka med reflexvästen, skinnmössa, kängor, dunvantarna, pannlampa. Teo fick sin reflexväst, snöskor och reflexkoppel. Sen gick vi ut. Men inte efter vägen! Vi gick till skogs. Gårdstjärnsberget. "Lilla rundan" som jag kallar den. Kan den ta en 30-45 min från dörr till dörr, tro?
Har bara gått där i långt gående skymning i månsken, och pannlampa, så jag var lite orolig om jag skulle se tillräckligt. Det gick bra även nu, i bäckmörker och inget månsken, jo, lite, den är ju ungefär halv, men lyste dåligt! Hittade dock den upptrampade stigen fram till elljusspåret, som inte längre är elljusspår, som man följer en bit, sen in på en annan upptrampad stig.
Tänkte lite på vargen när jag gick där, höll noga koll på var Teo var, han hade ju reflexvästen på, så han syntes i pannlampans sken! Höll även utkik efter ett extra par ögon, men såg inga. Tror inte han är där, eller hon.
Fick visserligen varningsmejl av en vän, att jag inte ska gå vändan över Kråkberget, för en knasig varg håller till där. Läste i Ljusnan idag (tisdags-Ljusnan tror jag?), att det jagats varg just där i lördags, sen hade den stuckit åt Gammel-Homna och Voxna-hållet, Finnsthögst, så där omkring hade det jagats på söndagen och måndagen. Men de ca 50 man som jagade EN varg, hade ingen tur, eller om det var vargen som hade tur, beror på hur man ser på det, den klarade sig i allafall. Läste om lite otur bland jägarna. T ex hade en gubbe och vargen stått och tittat på varandra, på var sin sida om en skogsväg, så kom en bil, så var vargen borta. Nån annan hade bommat. Om jag minns texten rätt... Läs själva!
Men det är nog kanske bra om de knäpper den, för det påstås att det är just DEN individen som rört sig kring bostadsområdet mot ån, som gränsar till Bäck, som det finns, eller fanns, rådjur i.
Och, OM den är knäpp, vilket den kanske är eftersom den uppehåller sig nära bebyggelsen, och vistas i mina hundpromenadmarker, så kan det vara bra om de knäpper den. Vill ju inte att den ska äta upp min Teo!
Nu måste vargen komma väldigt nära oss för att kunna ta honom, för Teo sticker inte så långt, så jag tror inte att det kommer att hända, men på något sätt har det blivit mer verkligt nu, helt plötsligt, än det varit innan. Känner mer respekt nu. Inte rädsla, men lite obehag. Jag kommer dock fortsätta att gå mina vanliga rundor. Vargen ska inte få stänga oss inne!
Jag tycker dock det är skrämmande och horribelt att man tillåtits skjuta föräldravargar... även om valparna är ca 8 mån, och enligt expertisen borde klara sig på egen hand, så missar de enormt mycket av sin uppfostran och jaktträning. De kommer säkert bege sig närmare människor där det finns mer lättfångad mat, får, hundar, rådjur som utfodras... Och varghatet späds på! Med fler vargar som skjuts i lönndom som följd...
Jag har betydligt mer respekt för björnen, men han ska väl ändå sova ganska gott nu! Ska vara om han gömt sig under en gran, och Teo smyger dit och biter honom i örat, då kanske han vaknar och blir lite sur... Men chansen för sådan otur är väl ungefär lika stor som turen att vinna 5 miljoner på lotter!
Näpp, nalle och gråben håller inte mig hemma! Vi gör som vi alltid gjort, min hund och jag, sticker till skogs!
