Jämmer och dagdrömmar

Sitter här, alldeles ensam, bara hunden är hemma och ligger och sover någonstans. Borde ju gått ut med honom, men kan inte bestämma mig för vart. Kände för att åka till Kygeln och ta Bergsborundan, men där är det distanstävlingar idag, och med det en massa hästar och ryttare i skogen...

Det känns lite deppigt, alla dessa ensamma helger, när barnen är hos pappan. Jag ska passa på att göra så mycket, när jag har chansen, men inget händer liksom. Bara sitter och är så ofantligt trött. Borde kanske lyssna på den tröttheten och lagt mig att sova i stället? Eller gå ut och se om jag piggnar på...

Min snälla granne på bottenvåningen, kom upp igår kvällst och frågade om jag ville hänga med på dans ikväll. Det börjar kl 21, så de skulle åka lagom att vara framme till dess. Blev glad att bli tillfrågad, men nu sitter jag här och är hängig, deppig, vill inte träffa NÅN. Bara gå i ide och gömma mig! Syns inte, finns inte, som strutsen.

Tog några bilder i morse, förmiddags, när jag gick morgonrundan med Teo. Valde ut några för offentlig visning!

Börjar med lite landskapsbild, ån, såklart, vad annars? Fotad från Bäckkl 08.50.
Min kära å, vad vore Edsbyn utan Voxnan? Skulle önska att det fanns ett promenadstråk längs med Voxnan, ända upp till Voxnabruk! Tänk va' härligt att kunna gå bredvid ån, hela vägen!


Fast jag vet inte om jag skulle orka gå ända dit, för med bil är det drygt två mil, följer man ån, blir det säkert fem, så som den snirklar sig fram! Värre än en orm! 

Man kunde skaffat sig ett lätt litet tält och en lätt smidig sovsäck, lite matsäck till mig och hundkulor åt Teo, så kunde vi tjappa iväg och övernatta! Du förstår vad han skulle BADA!!!!

Ja, drömma kan man ju! Om du har funnits hos mig, har vi kunnat gjort det tillsammans, tänk så mycket roligare och trevligare det skulle vara!


Små äpplen vid gymnasiet, blommande buske och en flugsvamp (från tidigare i sept)

Ha en bra resten av dagen och kväll, så får vi se om jag piggnar på mig och går på dans, eller om jag spar på slantarna, vilket också behövs... Kramar så länge!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0