Besked

Fick igår veta att jag behåller jobbet även den här gången... Vi får väl se hur det blir vid nästa sväng, om det blir någon, och om jag klarar mig då?

Fick igår morse även veta att min far somnat in. Så nu har han det bra, där han är, utan smärta och plågor.

Har inte blivit riktigt klok på mina känslor för det beskedet. Känner ingen direkt sorg, det var längesen jag sörjde min far, han har ju aldrig funnits där... Det är mer att det är konstigt.

Tänker också på alla som är skilda, som har delad vårdnad om barnen på allehanda vis. Fäder företrädesvis, men även mödrar. Tänk på att ni en dag kanske vill att era barn finns där för er, till exempel vid din sjuksäng, se då till att finnas där för dem när de är små, medan de växer upp, i vuxen ålder som vän och bollplank, som de kan lita helt och fullt på, vad än de gör, så finns ni där och älskar dem, inte nödvändigtvis allt de gör, men era barn...

Lite kort på lunchen. Måste åter...

Kommentarer
Postat av: Sten Sjöberg

stackars du vad har du för tråkigt minne av din far som inte saknar honom

när han dör

2009-01-24 @ 15:11:58
Postat av: Amabile

Grejen är väl att jag inte har något att sakna, eftersom han inte funnits där... och får dåligt samvete för att jag inte sörjer... men vad ska jag sörja? /a

2009-01-25 @ 00:54:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0